Vill du meditera, men får inte till det?

Vill du meditera, men får inte till det?

För att komma närmare sig själv och sitt autentiska jag krävs träning, träning och tillit. Och så tålamod, så klart. Just när något känns klart och läkt, dyker det upp i en annan skepnad och fler lager skalas av. Ibland genom ”blod, svett och tårar” ibland helt odramatiskt. Det jag vill påstå är att ett andligt, spirituellt uppvaknande och kontakten med sitt högre jag, sitt själv, inte alltid känns lätt. Och det är helt ok, helt normalt och så värt besväret.

Ett annat perspektiv jag vill påstå är sant, är att meditation är så gott som nödvändigt för att stilla bruset utifrån och få en chans att lyssna inåt. Meditationen kan se olika ut och här gäller det att hitta det som passar för just dig. Kanske har du försökt på olika sätt och kanske känner du igen de fem hindren som brukar dyka upp inom oss. Jag kommer kort att beskriva dem med intentionen att du, när du läst ska du kunna känna igen dem och därigenom kunna hantera dem för att hitta in i din stillhet och visdom.

Närvarons betydelse

Det centrala i meditation är just närvaron. Att vara precis här och nu är en förutsättning för kontakten. Du kan inte hitta den bakåt i tiden, då där bara finns minnen och inte heller i framtiden eftersom framtiden bara är en fantasi, utan i härvaron. Här och nu!

Det finns olika meditationstekniker för att stilla sinnet. Du kan lyssna till din andning, göra en visualisering, sjunga mantran, ja det finns många sätt för fokus och koncentration.

Hinder

Så, du har satt dig och börjar och vad händer? Det första brukar vara den fysiska kroppen. Du har satt dig fel, det gör ont någonstans och det är svårt att sitta still. Det kan också göra fysiskt ont när vi börjar släppa på spänningar som vårt dagliga liv skapat i våra kroppar. Kan kännas ovant och obehagligt när vi inser hur vissa delar är mer spända än andra. Försök att bara observera och låt utandningen hjälpa dig att släppa på spänningarna. Du behöver också ha muskler som gör att du orkar sitta. Ta hjälp av bolster, kuddar, filtar, det du behöver för att sitta så bekvämt som möjligt. Med en liten stund i taget tränar du upp styrkan och rörligheten i leder och ligament så att du snart kan sitta avslappnat och bekvämt.

Sen har vi vårt sinne, våra tankar. Den ”lilla tjattrande apan” som verkligen är en utmaning att kontrollera. Det krävs en stark vilja att vara kvar i upplevelsen av närvaro när tankarna pockar på.

I flertalet böcker kan vi läsa om de olika hindren och har du börjat meditera och sen slutat kanske du känner igen dig i något av dem:

  • Begär, vi börjar tänka på sådant som vi vill ha, här och nu , istället för att meditera, och även på mer långsiktiga begär.
  • Rädsla, oro, ogillande, dömande, värderande, alla är känslor som på olika sätt kan visa sig när sinnet försöker stilla sig.
  • Trötthet, slöhet, du nicka till eller kanske t o m somnar.
  • Oro och rastlöshet, tankar på allt som skulle behöva göras istället för att bara sitta, kan vara svåra att hantera och det blir en stress.
  • Tvivel, Tankar som ”det här funkar inte för mig, jag ska hitta något mer energi- och glädjefyllt” dyker upp

Att förstå att detta är en träning som precis vilken träning som helst kan hjälpa oss stå ut i inledningsfasen. Du går ju knappast till gymmet och förväntar dig att du ska kunna lyfta 100kg första gången. Så små, små steg även när du ska börja meditera.

Hur ska jag hantera mina hinder?

Se om du bara kan observera både känslor och tankar som dyker upp. Bli medveten om att de finns där, men de är inte Du. Bara observera utan att värdera eller döma. När vi blir skickliga på att observera kommer vi att märka att ingen känsla eller förnimmelse stannar längre än 15-30 sekunder innan den ersätts med något annat. Låt tankarna känslorna komma och gå som moln som du observerar på himlen.

Quietkit.com

När jag började meditera regelbundet för snart 3 år sedan tog jag hjälp av quietkit.com. Jag började med 2 minuter första veckan, sen 4 minuter, sen 6 minuter osv. För mig funkar det bäst på morgonen. Känslan av kontakten med mitt själv finns sedan kvar under hela dagen och gör mig både lugnare, gladare och en bättre medmänniska.

Vågar påstå att om alla, precis alla människor, gav sig tid att kontakta sig själv, hitta sin egen visdom och kärleksfullt bara vara en stund varje dag, så skulle världen bli en bättre plats att vara på.

Lycka till och håll ut. Det är värt det. Jag lovar!